Ser ut som Athida fått lite vattkoppor av kusinen. Han hade fått på juldagen, och dom var här julafton. Så prick två veckor tog de. Nu ikväll hade hon 10 prickar på sig. Får se imorgon bitti. Hoppas på att hon får de lindrigt med tanke på situationen.

Får köpa hem den nya krämen apoteket hade fått och lindra lite med sen.
Återstår och se.

Min lilla prickigkorv!

För exakt 3 år sedan hade jag tid på förlossningen för igångsättning.
17:37 kom världens mest underbara unge ute. Tänk, 3 år har gått.
Från liten till stor. Nu är hon självständig, äter själv, delar maten själv, slutat helt med blöjor både natt och dag.
Räknar för fullt, klarar av alla möjliga puzzel, pratar för fullt. Och har en vilja av stål. En liten envis tös som alltid vill ha som hon vill.

Och nu ska hon bli storasyster, den bästa av alla kommer hon bli. Fantastiska Athida!


Grattis Hjärtat, mamma och pappa älskar dig över allt annat!

Första bilden uppe på mitt bröst.                          2 år och 11 månader

Idag hade vi tid hos barnpyskologen igen. Niclas var med den här gången med.
Diskuterade lite kring vad hon såg när hon "kollade" in Athida på dagis.
Och som hon sa, hon ser inga hinder i henne, hon pratar bra, gör sig förstådd, leker fint och har inte någon utvecklingsstörning. Vilket vi visste, men aja.

Nu ska vi först avvakta och se när vi får tid till barn. Och där ska dom då kolla igenom Athida, kolla polyper och halsmandlar. För som de är nu verkar dom förstorade.

Och är de så när Liten kommer att Athida inte skulle sova. Och att de inte skulle funka rent ut sagt, så kan Athida ha möjligheten att gå mer än 15 timmar på dagis. För att jag på så vis ska kunna ha möjlighet att vila lite varje dag med Liten. Men det är något som inte kommer ske i första taget. Vill inte ha henne mer än 15 timmar. Så den dagen jag ber om mer ska jag var riktigt slutkörd.


Men nu är det alltså bara att invänta en tid till barn. Vilket kan ta upp till 90 dagar..

Athidas sömn funkar inte alls. Eller icke sömn. För de 5 senaste nätterna har hon varit vaken mellan 3-6 timmar per natt. Helt klarvaken och vill inte sova.
Inatt var det riktigt hemskt. Hon skrek, hon skulle inte sova. Och efter typ 1½ timme är mitt tålamod i botten på nätterna. Och efter 4 timmar finns det inte. Jag blir så jävla frustrerad och börjar tänka på vad som är fel, varför vill inte vårt barn sova för?
Tårarna börjar rinna när man tänker på de på nätterna. Men min kropp, och lika så Niclas orkar inte med alla dessa vakna nätter. Det funkar inte längre.

Och folk som säger men testa de och de, men vad fan. Athida har i stort sett aldrig sovit. Tror ni inte då man har testat allt för att få ett barn som sover några timmar i ett sträck utan att vara vaken? Athida fick utskrivit Theralen, och fick en 80 gånger för stor överdos, och inte ens då so hon. Barn ska sova på 2 droppar, Athida sov inte på 2 ml.

Försökte ringa Bvc om en remiss in till stan, till barnmottagningen. Men vår sköterska var sjuk.
Kan inte vänta tills hon fyller 3 längre, även om de är snart. Den "hjälp" eller snarare icke hjälp vi fått av barnpyskologen kan man skita i, har inte blivit ett dugg klokare på de träffarna. Så de kan man lika bra skita i känns det som.

Athida var vaken i lite över 5 timmar inatt. Somnade, och sov 2 timmar. Och idag blir det inget sova på dagis heller, och ändå är hon liksom inte trött. Det är som att hon inte kan koppla av och somna och sen bara sova.
Innan fredag hoppas jag verkligen att en remiss är iväg skickad.

Törs inte ens tänka på hur det blir med en liten bebis till på de här. Till slut kommer dom få lägga in med sovdos alltså. För man kan inte komma ikapp all förlorad sömn.
Och de känns i kroppen. Räcker gott och väl med en graviditet, och allt som hör till. Total sömnbrist på de är inte skönt allså.

Fy fan för vintertid.

Athida har varit vaken sedan 4,30. Inte mänskligt för fem öre. Vid tolv fick jag henne och sova ca 30-40 minuter. Jag är mer död än levande idag kan jag tala om.
Niclas kom nyss hem, så snart ska jag ta ett bad och försöka orka vara vaken till 21 iallafall, haha.
Athida är inte ett dugg trött, förstår inte hur den ungen aldrig kan vara trött alltså. Vem fick hon dom generna av? Eller vart det en mutation? ;)

Småbröderna kom hit och lekte med henne en stund så jag kunde få vila några minuter.
Och Ville frågar om hon alltid är lika hyper, japp svarar jag. Och han svarar att han aldrig ska skaffa barn.
Så behöver någon preventivmedel till tonåringar, varsegod. Låna Athida någon timme och ingen vill ha barn,haha.

Idag hade jag tid hos barnpsykologen igen. Gick igenom ett papper som man kryssade ja/nej/kanske kring olika sömnrelaterade saker. Athida hade flest saker på ja. Vilket tydde på att något är knas. Som att vi inte vetat de?

Fick även ett sömnschema vi ska fylla i under 3 veckor, med uppvak, tider osv.
Sen skulle psykologen till Ramnäs på tisdag för koll på dagis, så hon frågade om hon fick kolla lite på Athida med, vilket hon får. Och efter att hon fyllt 3 år sen, om de inte sker förändring får man fundera på att utreda på något vis, ev remiss in till stan igen eller vad dom nu ska göra.

---

---

Inatt sov hon dock 9 timmar i ett sträck, sen vaken ca 1 timme och somnade sen om en liten stund till.
Som vanligt sover hon bättre när inte Niclas är hemma. Det började direkt när han kom hem igen.
Men börjar tro vi har någon ny ande i hennes rum, för hon har vaknat i panik, pekat mot taket och sagt att hon inte vill leka med honom nu. Så något är de ju.
Får väl se hur de blir på söndag natt när Niclas kommer hem igen.

Ringde ju doktorn igår om Athidas blåsor. Och även imorse. Idag fick vi en tid, och sa att de var svinkoppor. Jag tycker dock inte att de ser ut som de, men aja. Han ska väl kanske kunna sin sak, haha.
Hon fick Altargo salva som ska smörjas 2 ggr per dag i 5 dagar. Och blir de inte bättre då så blir de starkare pencillin.

Jag säger då de, dagis och baciller ;)
Ringde iallafall och sa att hon blir hemma resten av veckan med, vill inte smitta ner något barn inte.
Köpte hem två flaskor handsprit med, för att förhindra lite smittspridning, har ingen lust och få de själv.
Sen är de alltid bra och sprita sig och slippa lite bakterier.

Till helgen blir det stockholm. Sova hos mommo någon natt och sen lördagen blir de underbara barnmässan.
Får se vad som inhandlas ;D Lite nya jeans åt Tidan, sugen på en nova star vinterjacka med om de finns till mässpris. Och annat fint glider nog med i väskan, haha.

Athida fick som sagt komma hem tidigare från dagis igår eftersom hon hade feber. Hon var ändå relativt pigg, tempen låg kvar runt 38. Inatt ökade den kraftigt, vet dock inte hur hög den vart, men hon var ruskigt varm. Suppar vägrar hon, vilket jag givetvis förstår. Är ju inte direkt skönt med något som trycks upp där bak. (Fick ju såna när jag födde Athida, och kommer även måste ha denna gång)

Gav henne 6 m flytande alvedon, hjälpte inte. Så ökade lite till, och gav 4 till. Så gör dom ju trots allt på barnakuten. Eftersom dosen på flaskan är "säkerhet" för att inte barn ska överdoseras. Så nu fick febern en chock och hon kunde äntligen sova några timmar. Jag var totalt död imorse.

Förstår dock inte hur hon orkar vara så pigg. Nu är febern under 38. Men får se hur de blir till natten. Hon får sova i vår säng i vilket fall. Så man har koll..

Athida kommer hem från dagis och sjunger på nya sånger hela tiden som hon lärt sig på samlingarna. Det är tur man känner igen melodierna och kan sjunga med lite, kul tycker hon det är iallafall.
Igår kom hon hem och visade två nya tecken hon lärt sig. På Athidas avdelning använder dom tecken som stöd, dels för ett barns skull, men även för att de är bra för alla barn. Vilket jag körde mycket med Athida när hon var mindre, nu glöms det tyvärr ofta bort eftersom hon pratar så bra ändå.

Men igår kom hon iallafall hem och tecknade blomma och docka. Hon var super glad när jag direkt sa var det var för tecken. Tur man gått takken, haha.
Hon har blivit så sjukt stor, tänk sen när bebis kommer hur stor blir hon inte då?

Nu har vi spenderat morgonen med att bygga tågbanor, dinosaurierna fick också vara med. Så de blir som dinsoraurietåget ;) Tåget går under hela soffan och runt hela golvet, ingen städning idag inte ;)

På fm blir det förmodligen en tur till Erikslund. Är väl folk som fan kan jag tro, men men. Haha.

---

Förövrigt 7 dagar tills Niclas åker. Hur ska jag klara mig? 3½ vecka är fan pisslänge. :'(

Ringde vår bvc sköterska idag för att fråga henne lite om nattskräck. Och om de verkligen är de.
Igår skrek Athida i en timme, somnade om efter ca två. Det började 23:07.
Slutade med att Niclas lade sig på soffan och vi i sängen.

Nå väl, vår sköterska hade skickat hem en tid igår till oss för ett uppföljningsmöte med barnläkare för att kolla hur Athidas sömn går. Vilket inte kan komma mer passande med tanke på hur de är just nu.
Och skönt att de är en barnläkare och inte vår familjeläkare, då jag anser att han inte kan hjälpa oss på något vis med något. Så nästa vecka hoppas jag få lite mer svar och tips på de frågor vi har.

Ikväll ska jag iallafall testa och vecka henne vid 23 så hon inte kommer i djupsömn, och sedan väcka henne vid 2 med för då brukar hon med vakna till och yra. Får se om det ger resultat.

Inatt var det dags igen. 23:20 vaknade hon och bara skrek. Satte mig brevid sängen, men fick inte röra henne, då slogs hon bara. Ögonen helt öppna, och hon reagerade på tal.
Efter ett tag fick jag iallafall ha henne i knät, hon skrek fortfarande men inte lika intensivt.
Fick sitta i hennes säng med henne som ett klistermärke på mig, så nära, och fortfarande var hon helt uppriven och var jätte ledsen och tårarna rann.
Till slut ville hon ha lite välling, drack den sittandes i knät. Fick lägga ner henne på min arm i hennes säng en stund. Hon ville inte till vår säng, utan skulle vara i sin. Efter en timme kanske har ajg legat som en korv i hennes lilla växa säng, övertalade jag henne att komma till vår säng för min rygg gjorde så ont.

Det funkade, men inte somnade hon för de. Hon var tyst, men låg vaken och skulle ligga upp och ner och på mig och på niclas osv.

Är så ruskigt glad att jag inte jobbar just nu, för min kropp skulle aldrig klara av dessa nätter om jag inte fick sova på dagarna.

Natten från helvetet hade vi.
Strax innan kl 00 vaknade Athida, totalt borta och bara skrek. Skrek så hon nästan spydde. Vad vi än gjorde var allt fel, vi fick inte röra henne, då slogs hon, hon skulle inte ha välling, inte snuttis. Inte ligga i vår säng, inte i sin, inte gå runt. Inte se på tv, inte lampan på eller av. Allt var totalt fel.

Efter två timmar satte jag mig och bara grät. Något var ju fel. Hon sa att hon inte hade ont, men ändå skrek hon konstant, och var tyst max 10 sekunder emellan åt.
Ringde in till 1177 och frågade vad vi skulle göra. När inget hjälp på över två timmar är man totalt slut i huvudet och undrar verkligen vad man gör för fel.
1177 tyckte vi skulle åka in på en gång om hon inte lugnade sig. Även sköterskan i telefon försökte prata med Athida men sköterskan hörde ju att något var fel. Skriket var liksom inte normalt.

Vi gav det 30 minuter och sa att om hon inte somnat då eller lugnat sig så åker vi in.
Hon somnade i uttmattning, Niclas lade sig på soffan och Athida och jag i vår säng.

Hon vaknade några gånger och skrek till men kunde somna om relativt fort.
Imorse skulle vi åka till stan en sväng och handla, och då startade de igen. Hon var helt borta och bara skrek.
Ringde 1177 som tyckte vi skulle åka in på nytt. Bara för att se om hon har ont någonstans.

Läkaren kollade urinen, öron, hals och klämde på henne.
Och inget var fel. Det han kunde säga var att hon var lite rödare än normalt i halsen, men inget som var smittsamt och farligt. Och utöver de vi sa trodde han bara det var Nattskräcken.
Men den borde inte komma på dagen ju sa vi åt han. Men han kunde ju inte se något som var farligt eller så så vi åkte hem.

Så, hej Nattskräck. Välkommen tillbaka, och jag hoppas den försvinner igen.
Precis när sömnen börjat bli okej och under kontroll kommer världens bakslag.
Kan vi få sova någongång?

Idag var det återbesök för att se hur läppsträngen såg ut efter att den fastnade mellan tänderna.
Nu var de Suras tandläkare som gällde, innan gick vi ju i stan på barnspecialist tandvården.

Innan vi ens kom in i rummet satt Athida med båda händerna för munenn och sa bara nej.
Men tandläkaren var betydligt bättre än dom andra i Sura, så hon var lite pedagogisk och visade nalle och spegeln osv. Athida fick välja en ny tandborste och gick då med på att jag lyfte på läppen och visade.
Efter de fick hon välja en tatuering innan de kom en till tandläkare och tittade.
Han nämnde något om för kort läppsträng, ev plastikkirurgi men man får se längre fram sen gick han.
Så där vart jag lite förvirrad.

I januari är det dags för normal "första" kontroll hos tandläkaren. Men då kommer vi flytta henne till privat tandläkare precis som vi går på. Trivs bättre där, och tycker hon med ska få gå där då.

Nu har hon precis borstat tänderna och "tatuerat" sig. Får se hur länge den får sitta kvar innan hon får panik att märket inte lossnar, haha.

Idag efter dagis satt vi nere i gästrummet och titta på tv, vi brukar göra de just på morgonen och efter dagis.
Athida kom framspringande och drog upp mitt linne och sa ; Jag älskar min bebis och pussade massor på magen.
Hur gulligt är inte de?

( Fast hon säger inte bebis, hon säger lillasyster/lillebror, men vad de är skriver vi inte ut, haha)

Tror hon blir en perfekt storasyster, väldigt mån redan nu att de här sakerna ska bebisen få, och där är bebisen plats brevid henne i vagnen, och då kan hon titta ner och vinka sen osv.
Älskade underbara unge ♥

Gick hur bra som helst.
Chauffören hade reserverat de platser vi ville ha på bussen för att bilstolen skulle få plats. Var inga problem alls och sätta fast den och Athida satt säkert och perfekt hela resan till Stockholm.
Efter en liten stund i terminalen gled vi in på båten bland de första och härjade loss i bollhavet innan vi fick komma till hytterna.

Maten var bra, Athida var glad i stort sett hela tiden.
Hon hittade en danspartner. En liten kille på 2 år som dansade loss på dansgolvet hela kvällen. Och Athida var inte sen med att joina honom. Dom kramades, pussades och dansade och busade för fullt. Helt underbart.
Och imorse när dom såg varandra började dom prata loss på en gång. Synd bara att dom bor så långt ifrån varann, för de var helt underbart och se dom leka :)

Inhandlade ett nytt muminpuzzel till Athida, sen fick hon två par lundmyr tofflor. Och liten fick en lundmyr sovpåse. Supersöt!

Athida var så cool igår kväll, hon fick en "villeviking" drink som hon sörplade i sig. Med lysande rör i. Coolingen vår!

Igår började Athidas inskolning på Lärkan eller Trollskogen som de heter numer ;)
Igår var vi där mellan kl 9-10. Hon var lite blyg i början men sen släppte de och hon gick runt och tittade runt och gick och kissade själv utan problem osv. Meningen var att hon skulle gå 9-10 idag och onsdag med. Men de utökades till 9-11. Hon verkar inte ha några problem med dagis, och hon är även lite äldre än de barn som brukar inskolas. Eftersom de flersta börjar vi 12-18 månader.

Är i vilket fall glad att vi väntat. :)

Nu går hon runt och tjatar att vi måste gå nu mamma, haha. Idag ska hon cykla till dagis, får väl se hur de går ;)

Athida har ju aldrig haft något direkt sömnbehov. Vi har bara fått höra att när hon slutar amma och fyller två år kommer allt bli bra. Hon slutade amma, inget hände. Och hon fyllde två. Inget hände.
Hon är nu 2½ år och kan faktiskt sova upp emot 6-8 timmar i ett sträck.

Hon sover ingenting på dagarna, om hon inte vaknat innan 06, och om vi inte åker bil. Åker vi bil kan hon slumra till några minuter speciellt om de är på eftermiddagarna.

Morgon gör hon oftast runt 6. Speciellt om hon sover i egen säng tills dess. För då hör hon när Niclas går till jobbet vid 06. Vaknar hon vid 2-4 tiden på natten kommer hon in till oss. Och har man då tur vaknar hon inte när Niclas smyger iväg. Om hon vaknar kan man ibland lura henne att han bara ska kissa, eller så vaknar hon och vill se barntv.

Även om hon inte sover på dagarna, så kan de vara en pina att lägga henne. Hon tjafsar emot, hon skrattar åt en, och för tillfället har jag inte tålamod till sånt.
Niclas kom på att vi kanske ska lägga henne senare, men de skulle nog inte heller funka, eftersom hon behöver "vila" hjärnan i ca 12 timmar för att vara någorlunda trevlig.

Kan ju bero på att de är varmt med, eller kvavt. Men men, får se hur de blir när dagis startar. Då lär hon ju bli ännu mer stimulerad och ännu tröttare. Tanken är ju att hon innan hon fyller 3 år ska somna själv i egen säng på kvällarna.

Igår eftermiddag innan jag började jobba åkte vi förbi hos Niclas farmor.
Athida skulle så klart kolla vad ena katten gjorde. Och vi satt i köket.
Sen hörde man bara henne skrika. Katten hade rivit/bitit henne i vänsterarm.
Kom ganska mycket blod. Men vi torkade bort och sen körde dom mig till jobbet.
Imorse var såret ganska så rött, och eftersom jag hade provtagning igen på vårdcentralen, passade på att fråga bvc sköterskan om hur hon tyckte de såg ut.

Fick en akut tid till läkaren nån timme senare. Så de var bara åka dit igen då.
Läkaren klämde på de större såret och de rann ut var på en gång.
Så de vart en 10 dagars heracellin kur åt lilldamen. 3 ggr om dagen ska hon ha de.
Som tur var tyckte hon medicinen smakade "glass" (?)

så nu är de bara hoppas på att infektionen försvinner.

Blöjfritt!

Athida har gjort sig själv blöjfri. Från morgon till kväll är det bara toaletten som gäller. Både vid kiss och bajs.
Hon klarar till och med bilåkande utan blöja. Inga olyckor har skett än iallafall.
Åker vi länge sträckor har vi givetvis blöja på henne, för hennes skull, hon blir så ledsen när de kommer några droppar i trosorna.

Så duktig är hon iallafall. Tycker det är riktigt bra gjort av henne, vi som inte ens har legat på om toabesök. Hade tänkt att vi skulle ta tag i det till sommaren. Men då får vi nog försöka få bort nattblöjan. Och nappen, och vällingen helst med ;D Så det finns nog saker ändå.

Nu är de bara de att man ska hitta trosor som sitter bra på henne, vanliga trosor glider in i skinkorna när hon leker. Kan ju inte vara skönt. Och barntrosor är faktiskt svåra att hitta i "hotpants" eller "hipsters" modell. Hittade på maxi, men ja, då drunknar hon i dom i midjan. Så antinge får vi köpa flera par såna och sy in. Eller leta vidare.

I onsdags var vi till tandläkaren igen. Men ingen förbättring. Fick remiss in till barnspecialist tandvården.
Idag hade vi tid där.

Athida skrek helt hysteriskt, övertandläkaren tittade i munnen, men sa att de var så svullet överallt att hon inte kunde se vad som var vad typ. Blodet forsade i Athidas mun, rann överallt.

Fick någon konstig mini tandborste, och nå annat, och sen skulle vi köpa cordysyl gele istället.
Athida verkligen skriker när man borstar, börjar ju blöda på en gång i munnen.

Tar hon en tugga på en smörgås är de blod på hela mackan. Så jag förstår att hon inte vill äta alltså.
Inte konstigt om hon får tandläkarskräck efter detta alltså.

Vi ska iallafall tillbaka till stan på onsdag nästa vecka igen. Och hoppas på att svullnaden gått ner ännu mer.