Det här med socker och barn..
Jag är enormt sockerberoende. Alltså verkligen sjukligt! Kan kontrollera det någorlunda så länge de finns gröna sura äpplen hemma, finns inte dom hemma då kan jag alltså ta bitsocker och bara äta för att jag måste ha de. Nu har jag ju även lärt mig att vi inte ska ha bitsocker hemma, så även de är bannlyst.
Samma sak med kakor, bullar osv. Finns de sånt ligger i de i frysen, då kan man ju inte äta de på 2 sekunder bara för att man är sugen ;)
Ioch med mitt sockerberoende så vill jag/vi absolut inte att Athida ska ha de. Visst de kan komma sen, men nu undviker vi så mycket socker vi bara kan på henne.
Hon får alltså inget fika bröd, saft, russin, godis, osv osv osv.
Det hon kan få nu om hon är "sugen" på något är majskrokar, rån, eller knäckebröd. Ja, hon älskar sitt knäckebröd. Sånt frukostknäcke med frön på. Visst kan de bli så om vi fikar någonstans att hon också vill ha, men hon får de vi har med till henne. För ger vi henne en gång vill hon ha varje gång. Och varför ska vi tuta i henne massor av socker innan hon ens kan berätta vad hon egentligen vill ha?
Athida har aldrig ens fått ett mariekex. För hon har aldrig bett om ett. Kan låta elakt, men vill hon ha något så kan hon visa de. Nu när de har varit riktigt varmt och vi har ätit glass eller nått får hon smaka, men då får hon bara vaniljglass eller isglass. Hon får alltså inte om de är choklad eller nått på.
Och många ifrågasätter faktiskt oss att hon måste ju få nu när hon börjar bli så stor. Men NEJ! Det är vi som uppfostrar henne, och även vi som väljer vad vårt barn ska få och inte få. Något som jag blir riktigt arg på när man ser små små barn sitta med klubbor och dricker läsk. Tänderna blir förstörda. Och vet inte barnen vad socker och godis är så vill dom inte ha, för tro mig. Den dagen Athida smakar sitt första godis vill hon förmodligen ha mer, så varför ska vi ge henne de nu redan och riskera tänderna och annat beroende?
Vill absolut inte att Athida ska få mitt sockerberoende! Därför ska hon lära sig att den dagen hon får sötsaker så blir de en dag i veckan. Därefter kan man faktiskt äta gott utan socker. Nu menar jag dock inte fruktsocker, för frukt får hon äta, för de är ett "nyttigt socker".
hade precis samma inställning innan om hur vi skulle uppfostra Agaton, utan socker så länge det bara gick.
Gick inte länge för oss, han nöjde sig aldrig med andra alternativ som knäcke, rån, majskrokar m.m. Han såg att det fanns annat, på t.ex. kalas, m.m. och då bara SKULLE han ha det, han gav sej inte.
Känns lite snopet faktiskt, men inte mycket att göra åt. Försöker hålla det till endast nån dag i veckan, men nu när det börjat bli sommar är det svårt. Mycket firande och fikande..
Lycka till, hoppas ni lyckads bättre! :-)
Jag tycker ni tänker klokt! Fått höra massa av gånger (redan innan Becca kom till världen) "klart h*n måste få" Men tycker inte att det är så självklart!
Det är upp till föräldrarna själva, och andra ska inte försöka förstöra!
Vi hade barnen hos barnvakt för ca 1 år sen, en lördag, då gick vi motvilligt med på att hon fick smaka godis, då de andra barnen i den familjen promt skulle ha sitt godis! Än idag pratar Becca om att hon fick "dosis" hos X & X...
Det som ha vart jobbigt, är att vi kännt att vi knappt kunnat åka till nån barnfamilj en lördagkväll, för vissa ska promt ge sina barn överfulla skålar med godis, medans vi då ska försöka hålla våra barn från det!
Det värsta vi var med om, var när vi hade besök en lördagkväll, och familjen hade med lördagsgodis, trots dom visste att vi inte introducerat det än!!!
Nu har vi släppt en hel del på det där med sockret, hon dricker saft och även läsk ibland, käkar glass och annat fika, men i princip aldrig godis (hon fick en klubba av frissan, för att hon var duktig).
Tycker ni ska hålla fast vid era regler så länge det bara går!!
Det är inte lätt, men det är tur att jag har en mamma som hittar ;)
HELT RÄTT! Jag tänker verkligen exakt som dig i om den här saken. Jag tänker inte heller ge Moa massa godis och fikabröd förns hon verkligen själv vill ha det. Hade vi t.ex. aldrig låtit henne smaka på en vaniljglass, så hade hon ju inte vetat va det var, och att det smakade så gott. Nu vill hon ju smaka varje gång vi äter glass. Men det är också det enda hon får.
Tids nog så kommer ju alla barn att äta godis, men vi försöker verkligen att hålla henne borta från det så länge det går! Men jag får kämpa, för mina föräldrar förstår sig inte på mitt "tänk" och dom vill hela tiden ge henne något sött och sockrigt. Och Zsolt tycker väl att jag är lite överdriven. Men jag VET hur sockerberoende barn kan bli! Jag vill inte heller utsätta min Moa för det.
Så bra jobbat där! :D
Lika rätt som ni tycker att ni gör, tycker föräldrar som ger sina barn godis/saft gör? Tycker det börjar bli larvigt och tråkigt när man ska dömma varandras åsikter och upppfostran.
Vad lär det barnen?
Man gör som man vill med sina barn, men man behöver inte lägga det på någon annan att göra lika!
