Ibland blir jag så jävla förbannad på mig själv, eller på internet och mig kombinerat. Just speciellt såna här gången när jag är ensam. Surfar in på FL. Det ska man inte göra. Och speciellt inte läsa en massa bloggar om nygravida människor. Kommer på mig själv med att tårarna rinner ner för kinderna. Kan inte tänka på annat än varför?

Varför skulle just jag få missfall. Skönt med bloggen på de viset, då kan man skriva av sig lite utan att man behöver prata om de. Nej, nu ska man sitta helt ensam, känna sig deprimerad till tusen, ätit popcorn fast jag inte ens var sugen, vadå tröstäta. Som att de blir bättre då? Räcker ju redan nu att man tänker att om jag inte vart såpass stor som jag är kanske de inte hade blivit missfall. Tänk om.

Vet inte ens vad jag skriver känns de som. Det finns bara massor med ord, tomma tankar, fulla tankar. Och allt sånt kommer ut. Känns som jag inte ens kan få ihop en vettig mening.

Skit.