Igår vart vi utskrivna från 64:an. Riktigt skönt att få komma hem.
Fyra nätter i en 90 cm sjukhussäng tillsammans med Athida är inte trevligt. Sängarna är faktiskt inte mänskliga.
Nå väl, Athida är mycket mycket piggare, och det är huvudsaken. Nu äter hon till och med.

Allt började ju med att vi var till läkaren på skärtorsdag, men han sa ju att inget var fel, som vanligt med vår läkare. Men hon fortsatte spy slem och fick hon i sig vätska följde de med trycket upp. Kom alltså aldrig upp någon mat trots att hon åt bra på onsdagen. På långfredagen ringde jag till 1177 och rådfrågade, eftersom hon inte kunde behålla vätska och hade kissat en gång på lite över 18 timmar. Inte bra alls.
Dom tyckte vi skulle åka in till barnakuten. Först skulle inte ens jag få följa med efter som jag var täppt i näsan, men de kunde ju skötersan i telefon glömma. Niclas hade ont i halsen, så han fick bli hemma med katterna. Mamma körde in oss. Först fick vi träffa sköterskan och ta vikt på Athida. Hon hade gått ner lite på 0,5 kg. Massor på hennes lilla kropp sedan innan. Hon fick alvedon, eftersom hon även hade feber. Och var vi de här laget typ apatisk, öppnade ögonen i några sekunder för att sedan somna om på en gång, och bara låg.

Fick träffa läkaren som ordinerade inhalation med ventoline två gånger, och sedan en pvk för att hon skulle kunna få vätska. Inhaleringarna märktes ingen skillnad alls. Pvk sattes och hon fick 400 ml i dropp under 4 timmar. Ingen skillnad märktes då heller. Och nu vart de skiftbyte. Så när nya läkaren såg hennes tillstånd sa jag även åt henne att jag inte tänker åka hem med henne som hon mår nu, och fick rum på 64:an vid 22 tiden.

Det sattes 1000 ml till i dropp under natten. Nu började hon kissa bättre igen som tur var. Sedan sattes en påse dropp till, och sedan tog man bort droppet på lördagen. I tron om att hon skulle bli törstig och börja dricka själv, vilket hon vägrade. Inget gick ner, testade med alla favoriter, med saft, smoothie, inget dög.
På natten satte de in dropp igen. Och på söndagen funderade de på att sätta sond om de inte vart förbättring med drickandet. Så sond sattes och hon fick 800 ml genom den. Kissade på väldigt bra, helt uppvätskad var hon ju. Sondes togs bort på dagen för att hon skulle förstå och dricka själv. Men i på kvällen igen. På måndag fick vi permission hem på lillebrors kalas, inte ens då ville hon ha fika. Även om hon annars älskar vaniljsås. Inte ens vällingen dög varken på sjukhuset eller hemma. Så in igen på kvällen och sond sattes under natten. 1300 ml under natten. På tisdagen tog man bort sonden helt och vi fick åka hem. Men vi får komma tillbaka direkt till avdelningen om något blir knas hemma.

Fast nu verkar de funka bra. *pepparpeppar* Hon drack hela flaskan välling inatt. Tur!
Så nu är de extra mycket smör till alla måltider så hon får lite reserver runt kroppen igen. Nu känner man bara revben och ryggrad på henne. Lillstrumpan!