Pratade med min far i telefon idag. Har berättade då att han ska flytta utomlands i november. Till Fillipinerna tydligen.
Så när vi ska på 70-årsfest ska vi hem till honom och hämta de sakerna vi vill ha. Som tv, dvd osv.
Men det viktigaste är alla fotografier. Ska få ta massor av kort på Farmor, och oss barn som små.

Så tydligen verkar han mena allvar med denna flytt.
Nog för att jag redan för ett tag sen konstaterade att Ärtan inte kommer ha någon "morfar" på samma sätt som andra barn, så vart det verkligen sanning nu. Skulle aldrig i mitt liv åka till Fillipinerna med mitt barn oavsett om vi vart bjudna eller inte.
Men Ärtan får en bra mormor och farmor, det vet jag till hundra iallafall. Förhoppningsvis vill farfar också vara medräknad där. Men det tror jag nog. Jag har ju växt upp utan farfar och morfar. Så då klarar Ärtan sig utan morfar med. Nog för att min morfar bara bodde i Finland, men han var inte frisk. För morfar hade epilepsi.

Nej, känner mig allt för sorgsen redan, ska nog bege mig mot sängen. Blir bara depp av att fundera en massor, vilket inte är bra. Iallafall inte när jag är ensam hemma.
Imorgon blir de nog kyrkis om de inte rings om något jobb.

Bara för att jag ska komma ihåg sen om jag går tillbaka och kollar, så har jag nu skickat en hög med papper till FK. Moderskapsintyg, samt förfrågning om familjebidrag.

Äh, godnatt. Snackar bara massa jox nu.