Ja, jag blir nog en hönsmamma.
Så idag mot eftermiddagen började tankarna flyga omkring att något kanske har hänt. Tankarna gick givetvis till det värsta, att hon inte levde. För de var inga rörelser hur mycket man än bufflade på magen, och annars brukar man faktiskt få svar till slut. Så jag ringde in till förlossningen tillslut. Och vi fick komma in på kontroll på en gång.
Där satte dom CTG, och allt var som de skulle. Men även barnmorskan sa att bebis var väldigt lugn.
Så jag har konstaterat att jag säkert bli en hönsmamma, som blir helt nervig av minsta lilla.
När jag tänker de värsta redan nu, första gången hon ramlar och skrapar upp knät kommer det vara jag som gråter för Guds skull.
Men, allt var bra med vår älskade lilla tjej, och det var de jag ville ha konstaterat.
Så barnmorskan sa att vi ses nästa år. Vilket lät perfekt i mina ögon. Inga december här inte :D
Det där hände mig med när jag väntade Filip. Han var oxå ett riktigt hick-barn. Sen helt plötsligt så gav han inga som helst livstecken på två dagar och jag blev hysteriskt orolig, så det blev kontroll där med. Och ja, jag är en hönsmamma idag... :)
haha vad e det för fel på december S
Hoppas du stillade din oro iaf, jag var oxå nervig när Lovisa låg i magen o inte en spark eller nånting på hela dan..
Man kan ju inte ligga o sparka o boxas en hel dag då blir man lite trött =)
Hoppas du fick en fin jul med massa paket o god mat =)
Känner sig lugnare när man varit och kollat. Första 9 månaderna är bara början. Sen har men en livslång oro över barnen framför sig;-). Lycka till med din tjej, det kommer att gå bra ska du se:-)
jodå! tårarna kommer sen, kan lova det!! haha, första gången becca ramnade och grinade så började jag storböla, tur thomas var hemma då, haha, första skrubbsåret var likadant, var tvungen att fokusera på henne istället för mig... jag insåg vid båda gångerna, att nu håller hon på att bli stor!!
just ja, dom tar ju lite blod på bb för ngt test, och tydligen hade jag sett helt skräckslagen ut enligt thomas, kom så väl ihåg min tanke "gör inte illa min unge"
men det är väl sunt att oroa sig för sitt barn ;)
För mig hjälpte det att dricka stora klunkar med iskallt vatten då Linnéa inte ville röra sig. Men visst blir man nojjig.
Prova nästa gång att dricka kall stark saft, det brukar få fart på dom. Lycka till!
