Imorgon muckar Niclas. 338 dagar har han varit i militärn. I 338 dagar har jag haft huvudansvaret för Athida. visst han var hemma varannan vecka en period. Men annars är de mest helgpermissioner.
Jag har varit den som gjort allt hemma, städat, tvättat, handlat, lagat mat, skött Athida, osv. Nu kommer vi bli 2 som delar på allt igen. Vilket kommer bli väldigt annorlunda, jag är ju van att allt ska göras på "mitt" sätt nu, utan att de ska misstolkas. Man är så van att sakna varann, och sen nu ska han vara hemma i tre veckor, och sen börja jobba 7-16 eller vad de nu blir. Men vi kommer äta middag tillsammans, vi kommer kunna sova tillsammans varje natt, och vi kommer vara två om Athidas uppfostran. Vilket är de viktigaste, för just nu blir de mest jag som tar just den biten.

Det kommer kännas riktigt konstigt för mig om inte annat, nu är jag ju helt van med att klara mig själv, slippa tvätta enorma berg med t-shirtar och kallingar ;) Slippa plocka upp strumpor, kallingar och t-shirtar från golvet. Och plöstligt kommer jag ha någon att irritera mig på mitt i veckorna ;O Samtidigt som maten ska vara klar när han kommer från jobbet. Och nej, den måste inte de. Utan de är jag som vill ha det så. Jag är hemma med Athida, jag är den som vill att maten ska vara färdig när han kommer hem, och jag är den som vill att tvätten ska vara upphängd när han kommer hem, för då kan man fokusera mer på de roliga tillsammans på kvällarna, duschning, nattning osv. Man kommer kunna vara den som slipper ta läggningen, utan man kan sitta kvar och se tv, tidigare har det ju inte funkat, för sova måste ju Athida, och de är ju en viss tid. Men nu kan vi dela på allt som har med henne att göra.

Sen vet jag ju även att jag kanske har skämt bort Niclas lite på de viset från första stund. Men det gillar jag ändå. Om jag inte skulle ha något att göra på dagarna skulle jag bli tokig. Jag är en riktig "plock" människa, som plockar och dammar och tvättar och donar, både hemma hos oss och hos mamma.

Över halva året har vi sover ifrån varandra, innan dess var det väldigt sällan vi sov ifrån varandra. Hände dock lite oftare när jag väntade Athida. Men innan dess noll. Nu blir det plötsligt trångt i sängen, det är ju precis så jag och Athida får plats, lär snart fundera på om vi inte ska kasta ut spjälsängen och skaffa en 90 säng åt henne, hahaha.

Imorgon, imorgon kommer Niclas hem. Blir mys på hög nivå. ♥